Som jag har tänkt att jag borde blogga. Men tyvärr så har jag prioriterat andra saker den senaste veckan. Förlåt kära vänner, jag lovar att bättra mig!
För ja, jag har hållt mig sysselsatt det senaste. Barnen var till exempel lediga från skolan i måndags, vilket innebar en heldag med jobb. Vi gick till lekplatsen, jag stekte pannkakor och vi gick på bio. Det mesta gick bra, men när bion väl var slut började det spåra ut. Bilresan hem började lugnt, men i slutet satt de och flamsade, bråkade och var allmänt högljudda där bak. Så bara en gata ifrån hem, så svängde jag in till kanten och försökte få dom att vara lugna. Lättare sagt än gjort. Skrika funkade inte, de bara skrattade åt mig. Resonera funkade inte, det bara skrattade och flamsade. Så vi fick sitta där i närmare 10 minuter skulle jag gissa. De fick en rejäl utskällning av min värdmamma när vi kom hem och hon fick dom alla att be om ursäkt. Dom lovade att aldrig göra det igen, men det vet jag att de kommer göra. Så måndagskvällen avslutades lite tråkigt. Det kom några tårar, mest för att jag tar åt mig av sånt. Jag är en sån människa som verkligen inte gillar att tjata eller skrika. Men ibland får jag göra bägge. Och när tre barn sitter och flamsar och inte lyssnar på dig överhuvudtaget, så blir jag upprörd. Men barnen menar inget personligt, det vet jag. Det är bara sånna dom är och jag gillar dom inte mindre för det. Jag tänker mest att det blir bättre. Och de fina stunderna väger upp för dom jobbiga helt enkelt.

Igår gick jag upp hyfsat tidigt för att åka iväg till DMV. Det var dags. Dags att försöka få körkort. När jag kom dit fick jag ställa mig i kö och komma fram till en disk där jag fick meddela mitt ärende och fick en nummerlapp. Efter en kvart eller nåt blev jag uppropad. Fick visa en massa papper och sånt. Gjorde ett enkelt ögontest och fick sedan en bild på mig tagen. Sen sa hon bara: Okej, dator 2 är reserverad för dig nu. Jahopp. Jag kan ju meddela att datorerna var placerade i samma rum som väntrummet i DMV och var stående pekskärmar. Först var det 10 frågor på skyltar, som man var tvungen att ha alla rätt på. När jag klarade det så fick jag 25 frågor på trafikregler och körning i allmänhet. Jag var nervös och var lite osäker på vissa, men när jag väl tryckte på rätta fick jag se att jag hade alla rätt. Sedär ja.
När jag var klar gick jag tillbaka till en av diskarna där jag fick veta att de behövde registration till min bil för att kunna köra upp. Så jag fick ge mig ut till bilen för att leta. Tillsist hittade jag den rätta lappen och efter 15 minuters väntan fick jag med mig en kvinna som jag skulle köra upp med. Jag fick visa att alla lamporna funkade och sen körde vi iväg. Det var en enkel tur runt området på ca 10 minuter. Det snabbaste jag fick köra var 25 miles/hour och under hela tiden satt kvinnan och nynnande för sig själv. När jag väl var klar så sa hon inget utan bara gick ur bilen utan att vänta på mig. Jag följde efter henne in igen, fick skriva under ett papper och betala 4 dollar. Sådärja. Så enkelt var det att få körkort. Jag hade inte bokat tid eller något, men det tog bara runt 3 timmar. Jag firade detta faktum med att åka till Target och köpa jellybeans, trail mix, ost, nytt smink och latte från starbucks. Fint ska det va!

Idag var jag ledig, för jag skulle in till DC på eftermiddagen för att titta på en hockeymatch tillsammans med Sarah, som fått två biljetter i födelsedagspresent i förskott. Större delen av förmiddagen spenderades ute på familjens inhängnade veranda med en filt omkring mig. Städerskorna var här idag och skulle städa hela huset och jag ville inte sitta ivägen någonstans. Det blev skype med mamma och pappa. Tiden bara går när vi pratar och det blev 2 h 40 min prat. De har bokat biljetter hit nu och kommer till New York den 11 juli. Jag längtar så himla mycket!
Efter 1 h 20 min resväg så var jag och Sarah framme i DC där vi passade på att titta på körsbärsblommorna. Sarah hade inte sett dom än, men tyvärr hade de flesta blommat klart och träden såg rätt trista ut. Men vi hittade en del som fortfarande var fina. Efter lite annat så befann vi oss på Verizon center för att se Washington Capitals möta Florida Panthers. Arenan såg mindre ut än när vi var där på basketen eftersom hockeyrinken är betydligt större än basketplanen. Dessutom var stämningen helt annorlunda. Det var nästan fullt och de flesta hade på sig röda match tröjor. Jag och Sarah var stolta över svensken Nicklas Bäckström som spelar i Capitals. Hans namn fanns nämligen på de flesta tröjorna. Han spelade större delen av matchen och gjorde två assist till mål. Slutresultatet blev 5-2 till Capitals och det var en bra match.

Det tog tid hem och jag borde redan sova, men jag kände för att blogga. Jag skjuter upp besöket till frisören som jag hade planerat till imorgon tills på fredag. Det får bli sovmorgon och tvätt istället. Barnens tvättkorgar börjar bli fulla nu.